Fryser och är varm på samma gång, ingen skön känsla alls.
Jag önskar att jag kunnat finnas på plats för en vän just nu.
Det är lustigt hur en annan människas humör kan smitta ner en annan, jag blir rent fascinerad.
Och just ikväll blir jag påmind om tider jag bara vill glömma.
Många saker jag ångrar att jag inte gjorde när jag hade tillfället. Det kan inte vara mitt fel, även om jag gärna vill tro det.
Jag har vuxit i mitt sinne, till att vara den människa jag skulle varit för flera år sedan.
Jag är inte lika rädd för att saker ska gå fel, jag vet att vi alla är bara vanliga människor som gör misstag.
Varför har jag insett det först nu?
Anledningen kan vara att jag äntligen rest mig efter att ha levt på bottnen ett tag. Och umgåtts med människor som är äldre med en helt annan syn på livet.
Lösningen på ett problm är inte att sitta och tycka synd om sig själv.
Det gäller att dra sig i kragen och göra en förändring. Bara en liten, liten förändring kan ha stor inverkan på livet.
Jag har lärt mig att försöka ta vara på nuet.

Förändring är vad jag lever på.